Hedners bakgrund och studier

Anders Hedner föddes den 10/12 1801 i Vimmerby församling. Hans far hette Thyrs Israel Kullander och hans mor Sara Månsdotter. Namnet Hedner är bildat av Heda socken  i Östergötland, där föräldrarna en gång kom ifrån.

Det finns en del berättat om hans barndom, b.l.a i Malin Mattsons "I Ydre på 1800-talet". Här kan man läsa att den lille gossen hade änglavakt då han som liten föll i sjön, men flöt tillräckligt länge tack vare kläderna så att han kunde räddas. En annan gång lär han stått på ett löst isflak ovanför ett vattenfall och räddats i sista ögonblicket. Barndomshemmet ska ha varit fattigt och det berättas att det en vinter var så kallt att vattnet frös i kvarnen som gav dem deras uppehälle. En annan vinter var det så kallt så att den lille Anders var tvungen att ligga i sängen även på dagen på grund av att de hade så dåligt med kläder.

När Anders var sju år fick han lära sig bokstäverna och det visade sig att han hade lätt för att lära sig. Grannarna ska ha varit förundrade över pojkens läshuvud.

När Anders var 15 år kom han in på Linköpings Trivialskola. Han var själv tvungen att tjäna pengar till sitt uppehälle och detta gjorde han genom att undervisa andra. Han hade alltid bra betyg.

1823 så började han att studera på Uppsala universitet, men fick sluta redan efter en termin då pengarna var slut. Han tog anställning på ett par ställen för att sedan komma tillbaka till studierna. Han läste sedan latin, men på lediga stunder även botanik. På läroverket i Linköping arbetade han några år som lektor, men studerade under tiden teologi.

1826 kommer Hedner tillbaka till Uppsala och läser nu på magistergraden. Han börjar att bli känd för sin latinska diktning och ses som sin tids främste latinske poet i Sverige. Han blev bland annat anlitad av vetenskapsakademien till att skriva lyckönskningar på latin till andra akademier. Hemikring anlitades han bland annat av Leonhard Fredrik Rääf, och fick till exempel uppdraget att skriva en latinsk text som skulle präglas på en koppartavla till hans grav. Här skulle efterlevande få informationen om hans titlar, hans egendomar och vilken släkt han tillhörde.

Han var mycket intresserad av psalmdiktning, men skrev själv inga. När han var lite äldre skrev han "Skärskådning af våra svenska psalmer", vilket enligt namnet var en kritisk analys av 1809 års psalmbok.

1837 prästvigdes han och 1844 kom han till Asby som kyrkoherde. 1847 blev han kontraktsprost i Ydre Härad, som på den tiden bestod av församlingarna Asby, Torpa, Sund, Norra Vi, Malexander, Tidersrum och Svinhult.

1860 blev Hedner utnämnd till teologie doktor och paret Hedner gick ibland under namnen doktorn och doktorinnan.